Hallongrottans Blogg och Nyhetsbrev

Archive for augusti, 2009

Rosenlarv tipsar: Kvinnlighet och erotik 1/9 kl 19.00

kvinnlighet.jpg

Kvinnlighet och erotik är en berättelse om kärlekens lycka och helvete. Alie har funnit sig tillrätta i en familj där det finns plats för hennes intellekt. Som ogift kvinna i slutet av 1800-talet har hon lyckats behålla sin självständighet, men under en resa till Italien förälskar hon sig. Hon faller, från början kontrollerat men sedan allt mer handlöst.
“Stark sensualism i förening med en viss brist på smak”, tyckte Nordisk familjebok om Anne Charlotte Lefflers Kvinnlighet och erotik 1912. Rosenlarv tycker att det är dags att läsa den igen.

Den första tisdagen i varje månad tipsar Rosenlarv förlag om en av sina favoritböcker på Hallongrottan i Stockholm. Kom förbi och lyssna på högläsning ur gamla och nya feministiska klassiker. Det enda de har gemensamt är att Rosenlarv älskar dem passionerat.

www.rosenlarv.se

Nya böcker i september

På svenska:

9789186347048.jpeg På knä i Köpenhamn (häftad)

9789173893695_medium.jpeg Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) (inbunden)

9789173893473_small.gif God dag kampsyster! Kvinnorna i etremhögern (inbunden)

9789170374678_100_medium.jpg Det händer här (inbunden)

9789185183654.jpeg Frillor, fruar och herrar- en okänd kvinnohistoria (inbunden)

In English:

framesofwar_medium.jpg Frames of War: When is Life Grievable? (hardcover)

onebighappy_medium.jpg One Big Happy Family: 18 writers talk about polyamory, open adoption, mixed marriage, househusbandry, single motherhood, and other realities of truly modern love (hardcover)

9781846686931_medium.jpeg The Kiss Murder (paperback)

beyondstraightandgay_medium.jpg Beyond (Straight and Gay) Marriage: Valuing All Families under the Law (paperback)

Läsbisk läscirkel - höstens träffar 2009

Välkommen att diskutera lesbisk skönlitteratur i Hallongrottan! Vi träffas en söndag i månaden enligt programmet nedan. Ingen föranmälan eller avgift, bara läs boken och kom. Det finns billigt och enkelt fika till försäljning (läs: tepåsar, pulverkaffe, hallongrottor).

Läsbiska läscirkeln började som en klubb på Qruiser för två år sedan, men håller sedan ett år tillbaka till på Hallongrottan. Har du frågor kan du kontakta cirkelledaren Anne Lilja på liljaanne@hotmail.com eller ringa till Hallongrottan på 08 658 13 20

Välkommen!

stekta.jpg
23/8 kl 17.00: Stekta gröna tomater på Whistle stop café av Fannie Flagg

smulklubben.jpg
20/9 kl 17.00: Smulklubbens skamlösa systrar av Mian Lodalen

ihennes.jpg
18/10 kl 17.00: I hennes våld av Hanna Wallsten

kyssa.jpg
15/11 kl 17.00: Kyssa sammet av Sarah Waters

detfinns.jpg
13/12 kl 17.00: Det finns annan frukt än apelsiner av Jeanette Winterson

Invigning av Högkvarteret 27, 28 & 29 augusti!

invigninghk.jpg

I hästhagen

mathilda.jpg

Jag hade blivit ombedd att blogga om internationellt hbt-arbete eller uppstarten av tidningen Kom Ut. Men just nu har jag semester och det finns bara ett ämne i mitt huvud: hästar. Min oförbätterliga tendens att bara kunna fokusera på en sak taget gör att jag måste blogga om hästar.

Ibland sover min lilla fölunge med sitt huvud i mitt knä, han snusar lätt och jag får en stunds präktig idyllterapi, annars är det mest arbete med hästar, till mina totalt ointresserade sambosars förtvivlan. Det måste röjas runt stängslet för att elen ska fungera, vattenhinkar ska fyllas, sjuka hästar skjutsas till veterinären, hovar verkas, magar avmaskas, hagar bytas, ston betäckas, boxar mockas och så vidare. Till ett av de tyngre arbetena hör att lassa in vinterns höförråd i ladan.

mathilda2.jpg

I år var vi ett helt gäng som jobbade tillsammans, grannarna samlades innan traktorn, med två fullastade höskrindor, kom rytandes på grusvägen. Ut ur traktorn hoppade en skrynklig liten människa. Märkt av många års slitigt arbete, med djupa fåror i ansiktet, snaggat hår och brunbrända underarmar. Mette måste vara någonstans mellan 70-80 år och har dessutom kol. Hon är liten och seg, men stark som en oxe och hon sköter hela sin gård själv.

Mette knixar in första hölasset mot ladan och börjar langa balar. Resten av oss bildar ett militäriskt led och skickar vidare balarna. Det slår mig att vi alla är kvinnor. Jag och en av mina sambos är yngst, Mette äldst, däremellan finns det en generation kvinnor som lassat hö i minst 40 år. Kvinnor med grova händer, brutna naglar och fårade ansikten. Kvinnor som i årtionden skött hästarna, skördat höet, lagat taken, huggit veden och samtidigt försörjt ett antal snoriga ungar.

mathilda3.jpg

Jag har besök från Uganda, David har varit några dagar hos mig ute på landet. Det är första gången han är i Europa och den tiden har han mestadels fått tillbringa i stallet och i hästhagen. Han har intervjuat min farmor om hennes syn på feminism och själv räknat ut att min faster är gårdens drivkraft och överhuvud. Hela hans tid i Sverige har han varit omgiven av hästkvinnor. När vi lassar hö dyker två män plötsligt upp, de står först lite rådvilla framför det löpande bandet av svettiga och skitiga kvinnor innan David ropar åt dem att hjälpa till, han dirigerar upp männen på hölasset för att kasta ner balar till oss andra. Jag blir lite förvånad eftersom David själv inte varit speciellt delaktig i hölassandet (han har ett brutet nyckelben efter en homofobisk misshandel). Efteråt svär David över Mettes lata underlydande karlar. Jag förklarar för David att det var hästkvinnskompisens make och en annan granne och inte Mettes slavar som plötsligt dykt upp. David ser helt perplex ut och skäms oerhört över att ha gett ”vanliga” män sådana hårda order. Själv skrattar jag gott, David har fått ett härligt intryck av den svenska landsbygden. Idel arbetande kvinnor och sådan total frånvaro av män att när de väl dyker upp kan han inte dra någon annan slutsats än att de är någon sorts anställda.

mathildadavid.jpg

Det blev inte så mycket Kom Ut eller internationellt hbt-arbete i den här bloggen, jag har mest hängt i hästhagen, men normbrytandet som förekommer där är kanske inte väsensskilt från det jag arbetar med på RFSL, skillnaden är väl att alla tankar och analyser hamnar långt, långt bak i huvudet när min lilla fölunge lägger sitt huvud i min famn. Jag fokuserar på det och bara det ett tag till.

Mathilda Piehl arbetar som chefredaktör och ansvarig utgivare, tillsammans med Karin Lenke, för Kom Ut. Hon är också internationell projektledare och riktig hästtjej.

Fight Lookism!

fight.jpg

Kära Hallongrottan, en av världens bästa bokhandlar,

Ju mer jag har aktiverat mig i queerfrågor, desto mer har jag insett att vi är fruktansvärt hjärntvättade. Allihopa. Och att queer egentligen handlar om att kliva ur hjärntvätten som patriarkatet, heterosexismen, kapitalismen, rasismen, utseendenormerna m.fl (visst är de ett härligt gäng?), utsatt oss för. Det är jävligt svårt och kräver fett mycket arbete. Men det är ju ganska självklart att vi jobbar oförtröttligt med det, för jag menar, vem vill egentligen vara hjärntvättad?! Och ju mer vi ifrågasätter den tunga bördan av alla förtryckande normer som vi hjärntvättats med, desto närmare kommer vi verklig frihet och rättvisa. För inte fan är det heteronormativa samhället ens i närheten av verklig frihet, med tanke på alla könsbestämda roller och attribut. Så länge en blundar kan en inbilla sig att en är fri, men det är först när en öppnar ögonen som en kan bli fri på riktigt.

Nåväl, nu fick jag till en schysst övergång till det jag egentligen tänkt skriva om. För när vi tittar på människor för första gången, vad är det som de flesta av oss lägger märke till? Ytan! Och då kommer vi tillbaka till hjärntvätten. För vi har hjärntvättats dels till att tycka att ett visst utseende är snyggt och dels till att tycka att utseendet är det allra viktigaste när det gäller fysisk attraktion. Glöm närvaron, utstrålningen, livsglöden, engagemanget, energin, äventyrslystnaden, medkänslan, humorn, styrkan, det viktigaste är att ditt utseende följer normerna för vad ett snyggt utseende är.

Queerrörelsen har varit väldigt bra på att ifrågasätta heteronormativa utseendeideal. Och det gör mig väldigt lycklig. För det finns inget tråkigare än regler som, du är kille, därför är du snyggast i den här frisyren, de här kläderna och med den här kroppsformen. De heteronormativa reglerna för hur tjejer ska se ut ser förstås helt annorlunda ut, och är strängare eftersom samhället präglas av en könsmaktordning. Men det är utifrån dessa regler som heteronormativa attraktionsmönster skapas, det som vi brukar kalla för den heterosexuella matrisen.

Samtidigt har queerrörelsen inte varit så bra på att ifrågasätta lookism i stort. För visst finns det även utseendeideal inom queervärlden.

Lookism kan kopplas till många maktordningar. För det första har vi ju kapitalismen - att vi förväntas tillbringa hela våra liv med att konsumera varor och tjänster för att bli snyggare. Det är en väldig industri och oftast en industri som spelar på och skapar rådande utseendenormer. Frågan är om det inte är dags att vi släpper allt detta och vågar vara fula. Ani Difranco den store berättar: You rhapsodize about beauty and my eyes glaze, everything I love is ugly. Vad jag menar med detta är att vi måste utmana våra egna normer (för att de faktiskt inte ens är våra egna normer, utan normer som vi matats med sen födseln eller som vi matats med från en subkultur, som i sin tur har en koppling till mainstreamsamhället). Om vi tycker att det är snyggt med långt hår kanske vi bör kapa av allt hår (detta gjorde jag i maj i år). Om vi tycker det är snyggt med kort hår kanske vi borde pröva att ha långt hår. Om vi tycker att det är snyggt utan hår på benen kanske vi borde låta håret få växa fritt där och vice versa. Om vi tycker det är snyggt med byxor kanske vi borde pröva klänning då och då osv. osv. Det hela handlar om att skaffa sig distans till vårt utseende. Om att utmana normerna för att på sikt KROSSA dem. Varför finns det en norm om att rynkor, fett, finnar, fett hår är fult, medan slät hy och smalhet anses vara snyggt. Snygg är en illusion. Ful är en illusion. Tillsammans kan vi krossa dessa illusioner.

Det handlar också om att ifrågasätta varför vi attraheras av en viss kategori av människor och inte av en annan kategori av människor. I 9 fall av 10 när jag hör människor prata om vilka de tycker är attraktiva så pratar de nästan uteslutande om deras utseende och inte deras personlighet. När de säger att de har en viss typ, så menar de en viss utseendetyp. Det gäller att vända på detta. För mig är det här tankesättet nytt. Visst, jag har pratat lite smått om att det är viktigt att inte vara ytlig eller utseendefixerad, men jag har aldrig försökt jobba med att på allvar avskaffa de utseendenormer jag hjärntvättats till att uppskatta. Tidigare så gick jag nog till 80 procent på utseendet och till 20 procent på personligheten och tyvärr tror jag inte att jag var ytligare än de flesta. Nu försöker jag vända på detta och istället se människors inre kärna. Vi måste börja ifrågasätta våra egna normer. Precis som vi tänker att personer som definierar sig som heterosexuella bör börja utforska sin sexualitet, så måste vi börja ifrågasätta vilka utseendenormer vi väljer att gå efter.

För det här är viktigt. Och lookism är en av de främsta rötterna i många andra maktordningar som vi bekämpar. Ageism, att ungdom anses vara det snyggaste är en social konstruktion som definitivt går att avskaffa. Det är en norm som leder till ett otal plastikoperationer och botoxsprutor. Ableism, bland det sjukaste som finns är hur funktionshindrade avsexualiseras. Rullstolsburna, människor med ett ben eller en arm, alla presenteras de som om de vore människor som icke-funktionshindrade inte skulle tända på.

Sedan har vi ju då kopplingen till kön. Ytan har en stor del i könsmaktordningen. Kvinnor objektifieras oftare än män och kvinnor ska lägga ned mer tid på sitt utseende än män. I val av partner så verkar också kvinnor ha lättare för att frångå utseendenormerna. När jag ser heteropar tycker jag att det rätt ofta är så att kvinnor är ihop med män som enligt utseendenormerna inte är lika snygga, medan det är ytterst sällan jag ser det motsatta. Det tillhör helt enkelt inte heteronormen. Kvinnor utsätts oftare för objektifering, men de verkar också ha lättare för att inte objektifiera. Detta märks ofta när det kommer till queera sexualiteter. Jag upplever det som betydligt vanligare att kvinnor identifierar sig som bisexuella och i praktiken har sex med människor av alla kön. Kanske beror även detta på att kvinnor har lättare att frångå ytan och därmed lättare att frångå kön. Det är nog en av många förklaringar, men min poäng är att jag tror att om vi vill avskaffa uppdelningen i kön så måste vi även avskaffa ytans betydelse.

Sedan måste vi också kunna se att lookism i sig är en maktordning, där människor som följer utseendenormer ges privilegier gentemot människor vars utseende inte följer utseendenormerna, baserat enbart på en yta som de fötts med, köpt sig till och/eller stylat sig till. Vi måste fråga oss om det är ett sånt samhälle vi egentligen vill ha?

För mig är svaret nej. Och så fort jag är missnöjd med något i samhället så tänker jag på aktivism. När det gäller lookism anser jag att språklig aktivism är viktigt, för lookism är fastrotat i vårt språk. Försök undvika att använda orden snygg och ful och om ni använder er av orden poängtera att det är något subjektivt och inget allomfattande. Uppvärdera saker som inte anses vara snyggt enligt utseendenormen. I början av en politisk kamp är detta alltid en viktig metod. Försök håll er borta från att ge komplimanger om människors utseende, för när du anmärker på en människas utseende så lyfter du fram det som något viktigt och det finns så oändligt många saker som är viktigare att lyfta fram hos en människa.

Tips på mer handfasta aktioner är att till exempel vara ett gäng med människor som går omkring med stora påsar över sig med budskapet att vi inte borde behandla människor utefter deras utseende. Att ändra reklamaffischer (reklamförbättring) på olika sätt är också en bra idé. Fantasin sätter inga gränser, men det viktiga är att det här behandlas som en viktig fråga. Lookism finns som en röd tråd genom alla maktordningar som traditionellt räknas in i intersektionalitetsbegreppet. Det är dags att lookism-teorin och aktivismen på allvar förs in i Sverige.

Målet måste vara att vi i framtiden ska älska brinnande själar, och i alla möten, såväl sexuella som platoniska, strunta fullständigt i dess paketering. Så självklart, men så svårt, men så möjligt om en bara anstränger sig. Upp till kamp!

Alexander Alvina Chamberland http://alexanderchamberland.blogspot.com

Länk: www.antilookism.info/eng, myspace.com/antilookism





bangbanner_100428_240x240.gif

 

 

rosenlarv.jpg

 

 

forhaxad.jpg

 

 

9197687073_medium.jpg

 

 

 darling_medium.jpg

 

utrensningstor_medium.jpg

 

mian4.jpg

 

rotter_medium.jpg

 

 

scum.jpg

 

sknhetens_medium.jpg

 

9789197542456_1__medium.jpg

 

fangelse.jpg

 

 

middle.jpg

 

 

motannu.jpg

 

 

ruby.jpg

 

 

vackarklocka.jpg

 

 

spela.jpg

 

 

100-mojligheter.jpg

 

 

familjeb.jpg

 

 

trosa.jpg

 

 

dildo.jpg

 

 

binder.jpg

kvinnofragor.jpg

 

 

menskopp.jpg

 

 

banner2.jpg