
Kära Hallongrottan, en av världens bästa bokhandlar,
Ju mer jag har aktiverat mig i queerfrågor, desto mer har jag insett att vi är fruktansvärt hjärntvättade. Allihopa. Och att queer egentligen handlar om att kliva ur hjärntvätten som patriarkatet, heterosexismen, kapitalismen, rasismen, utseendenormerna m.fl (visst är de ett härligt gäng?), utsatt oss för. Det är jävligt svårt och kräver fett mycket arbete. Men det är ju ganska självklart att vi jobbar oförtröttligt med det, för jag menar, vem vill egentligen vara hjärntvättad?! Och ju mer vi ifrågasätter den tunga bördan av alla förtryckande normer som vi hjärntvättats med, desto närmare kommer vi verklig frihet och rättvisa. För inte fan är det heteronormativa samhället ens i närheten av verklig frihet, med tanke på alla könsbestämda roller och attribut. Så länge en blundar kan en inbilla sig att en är fri, men det är först när en öppnar ögonen som en kan bli fri på riktigt.
Nåväl, nu fick jag till en schysst övergång till det jag egentligen tänkt skriva om. För när vi tittar på människor för första gången, vad är det som de flesta av oss lägger märke till? Ytan! Och då kommer vi tillbaka till hjärntvätten. För vi har hjärntvättats dels till att tycka att ett visst utseende är snyggt och dels till att tycka att utseendet är det allra viktigaste när det gäller fysisk attraktion. Glöm närvaron, utstrålningen, livsglöden, engagemanget, energin, äventyrslystnaden, medkänslan, humorn, styrkan, det viktigaste är att ditt utseende följer normerna för vad ett snyggt utseende är.
Queerrörelsen har varit väldigt bra på att ifrågasätta heteronormativa utseendeideal. Och det gör mig väldigt lycklig. För det finns inget tråkigare än regler som, du är kille, därför är du snyggast i den här frisyren, de här kläderna och med den här kroppsformen. De heteronormativa reglerna för hur tjejer ska se ut ser förstås helt annorlunda ut, och är strängare eftersom samhället präglas av en könsmaktordning. Men det är utifrån dessa regler som heteronormativa attraktionsmönster skapas, det som vi brukar kalla för den heterosexuella matrisen.
Samtidigt har queerrörelsen inte varit så bra på att ifrågasätta lookism i stort. För visst finns det även utseendeideal inom queervärlden.
Lookism kan kopplas till många maktordningar. För det första har vi ju kapitalismen - att vi förväntas tillbringa hela våra liv med att konsumera varor och tjänster för att bli snyggare. Det är en väldig industri och oftast en industri som spelar på och skapar rådande utseendenormer. Frågan är om det inte är dags att vi släpper allt detta och vågar vara fula. Ani Difranco den store berättar: You rhapsodize about beauty and my eyes glaze, everything I love is ugly. Vad jag menar med detta är att vi måste utmana våra egna normer (för att de faktiskt inte ens är våra egna normer, utan normer som vi matats med sen födseln eller som vi matats med från en subkultur, som i sin tur har en koppling till mainstreamsamhället). Om vi tycker att det är snyggt med långt hår kanske vi bör kapa av allt hår (detta gjorde jag i maj i år). Om vi tycker det är snyggt med kort hår kanske vi borde pröva att ha långt hår. Om vi tycker att det är snyggt utan hår på benen kanske vi borde låta håret få växa fritt där och vice versa. Om vi tycker det är snyggt med byxor kanske vi borde pröva klänning då och då osv. osv. Det hela handlar om att skaffa sig distans till vårt utseende. Om att utmana normerna för att på sikt KROSSA dem. Varför finns det en norm om att rynkor, fett, finnar, fett hår är fult, medan slät hy och smalhet anses vara snyggt. Snygg är en illusion. Ful är en illusion. Tillsammans kan vi krossa dessa illusioner.
Det handlar också om att ifrågasätta varför vi attraheras av en viss kategori av människor och inte av en annan kategori av människor. I 9 fall av 10 när jag hör människor prata om vilka de tycker är attraktiva så pratar de nästan uteslutande om deras utseende och inte deras personlighet. När de säger att de har en viss typ, så menar de en viss utseendetyp. Det gäller att vända på detta. För mig är det här tankesättet nytt. Visst, jag har pratat lite smått om att det är viktigt att inte vara ytlig eller utseendefixerad, men jag har aldrig försökt jobba med att på allvar avskaffa de utseendenormer jag hjärntvättats till att uppskatta. Tidigare så gick jag nog till 80 procent på utseendet och till 20 procent på personligheten och tyvärr tror jag inte att jag var ytligare än de flesta. Nu försöker jag vända på detta och istället se människors inre kärna. Vi måste börja ifrågasätta våra egna normer. Precis som vi tänker att personer som definierar sig som heterosexuella bör börja utforska sin sexualitet, så måste vi börja ifrågasätta vilka utseendenormer vi väljer att gå efter.
För det här är viktigt. Och lookism är en av de främsta rötterna i många andra maktordningar som vi bekämpar. Ageism, att ungdom anses vara det snyggaste är en social konstruktion som definitivt går att avskaffa. Det är en norm som leder till ett otal plastikoperationer och botoxsprutor. Ableism, bland det sjukaste som finns är hur funktionshindrade avsexualiseras. Rullstolsburna, människor med ett ben eller en arm, alla presenteras de som om de vore människor som icke-funktionshindrade inte skulle tända på.
Sedan har vi ju då kopplingen till kön. Ytan har en stor del i könsmaktordningen. Kvinnor objektifieras oftare än män och kvinnor ska lägga ned mer tid på sitt utseende än män. I val av partner så verkar också kvinnor ha lättare för att frångå utseendenormerna. När jag ser heteropar tycker jag att det rätt ofta är så att kvinnor är ihop med män som enligt utseendenormerna inte är lika snygga, medan det är ytterst sällan jag ser det motsatta. Det tillhör helt enkelt inte heteronormen. Kvinnor utsätts oftare för objektifering, men de verkar också ha lättare för att inte objektifiera. Detta märks ofta när det kommer till queera sexualiteter. Jag upplever det som betydligt vanligare att kvinnor identifierar sig som bisexuella och i praktiken har sex med människor av alla kön. Kanske beror även detta på att kvinnor har lättare att frångå ytan och därmed lättare att frångå kön. Det är nog en av många förklaringar, men min poäng är att jag tror att om vi vill avskaffa uppdelningen i kön så måste vi även avskaffa ytans betydelse.
Sedan måste vi också kunna se att lookism i sig är en maktordning, där människor som följer utseendenormer ges privilegier gentemot människor vars utseende inte följer utseendenormerna, baserat enbart på en yta som de fötts med, köpt sig till och/eller stylat sig till. Vi måste fråga oss om det är ett sånt samhälle vi egentligen vill ha?
För mig är svaret nej. Och så fort jag är missnöjd med något i samhället så tänker jag på aktivism. När det gäller lookism anser jag att språklig aktivism är viktigt, för lookism är fastrotat i vårt språk. Försök undvika att använda orden snygg och ful och om ni använder er av orden poängtera att det är något subjektivt och inget allomfattande. Uppvärdera saker som inte anses vara snyggt enligt utseendenormen. I början av en politisk kamp är detta alltid en viktig metod. Försök håll er borta från att ge komplimanger om människors utseende, för när du anmärker på en människas utseende så lyfter du fram det som något viktigt och det finns så oändligt många saker som är viktigare att lyfta fram hos en människa.
Tips på mer handfasta aktioner är att till exempel vara ett gäng med människor som går omkring med stora påsar över sig med budskapet att vi inte borde behandla människor utefter deras utseende. Att ändra reklamaffischer (reklamförbättring) på olika sätt är också en bra idé. Fantasin sätter inga gränser, men det viktiga är att det här behandlas som en viktig fråga. Lookism finns som en röd tråd genom alla maktordningar som traditionellt räknas in i intersektionalitetsbegreppet. Det är dags att lookism-teorin och aktivismen på allvar förs in i Sverige.
Målet måste vara att vi i framtiden ska älska brinnande själar, och i alla möten, såväl sexuella som platoniska, strunta fullständigt i dess paketering. Så självklart, men så svårt, men så möjligt om en bara anstränger sig. Upp till kamp!
Alexander Alvina Chamberland http://alexanderchamberland.blogspot.com
Länk: www.antilookism.info/eng, myspace.com/antilookism